Sanningen är den att…

”We both have truth, are mine the same as yours?” ”Vi har båda sanning, är min samma som din?” sjunger Pontius Pilatus i Jesus Christ Superstar. Hur är det med det? Vi får lära oss massor av så kallade sanningar i samhället, från media och i skolan. Men hur ofta VET vi själva faktiskt att de är sanning? Tänk på det! Själv känner jag att det är i princip aldrig. Mycket av det vi tar för sanning är bara sådant vi hört av andra som kanske också hört det av andra.

Är sanning relativ? För en person är en tomat jättegod och för en annan är samma tomat jätteäcklig. Vissa ”sanningar” sväljer vi med hull och hår men andra vill vi uppleva själva för att acceptera. Jag har funderat på hur det är med personer med så kallade hallucinationer. Någon utifrån kan säga ”det där finns inte” medan vad personen själv upplever är 100% sanning för den. Hur kan vi säga vem som har rätt och att den ena personen har rätt och den andra fel?

Det sägs att skolan ska lära en tänka kritiskt. Men samtidigt matas vi med diverse fakta vi ska acceptera och lära oss rabbla för att få bra betyg – utan att faktiskt få ifrågasätta denna så kallade fakta.

Vad är sant – och vad väljer vi att tro på? Och vad väljer vi att inte tro på och varför? Jag har läst en del om konspirationsteorier och tycker att det ofta är svårt att välja sida, tror jag på detta eller inte? Ju mindre insatt en är i ett ämne desto lättare är det att avfärda saker, men ju mer insatt en blir desto mer tveksam blir en ofta. Jag upplever att folk ofta avfärdar saker, gärna utifrån ”sunt förnuft” utan att själva vara insatta i ämnet medan de som för fram ”alternativa” idéer är de som faktiskt har läst på i frågan. Människor kan väl ändå inte vilja illa? En vill inte tro på vissa saker. Men det är lätt att titta bakåt i historien och se hur blinda människor varit i vissa situationer. Vissa konspirationsteorier har i efterhand visat sig vara sanna. En är Operation Northwoods, enligt Wikipedia en amerikansk plan undertecknad försvarschefen Lyman Lemmitzer, för att legitimera ett angrepp på Kuba. Det ingick även iscensatta terrorangrepp som USA:s regering själva skulle utföra. I artikeln ”Några vanliga konspirationsteorier” i DN från den 13 maj 2014 av Lotten Wiklund står det: ”Innan Sverige antog den så kallade FRA-lagen ryktades att lagen skulle ge den civila myndigheten Försvarets radioanstalt möjlighet till aktiv övervakning av individer och organisationer; alltså dataintrång och inte bara passiv signalspaning. Genom dokument som läcktes av Edward Snowden kunde man utläsa att detta faktiskt verkade stämma.”

Jag har ibland tänkt på Förintelsen. Hur kunde det gå så långt innan människor blev medvetna? Det står på Wikipedia: ”Den officiella versionen var att judarna deporterades österut för att utnyttjas som arbetskraft, vilket omvärlden kände till från åtminstone 1941. Den första som berättade om massavrättningar var en kvinnlig läkare, vars SS-patient fått ett nervsammanbrott och talat om vad han sett för henne. Det var ytterst få som trodde att detta var sant.” Hur mycket av sanningen visar media? Kan det vara det en regering vill att en ska se? Vad pågår bakom lyckta dörrar? Det finns mycket vi som folk inte får del av. Det krävs mod för att våga ifrågasätta och se att ens värld kanske inte är som en trott.

Lär vi oss av historien? I olika tider har olika saker setts som fakta, saker vi nu skrattar åt att människor trodde på – jorden var universums mittpunkt, den var platt, vi skulle drunkna om vi badade, DDT var ett mirakelmedel. Är vi verkligen smartare idag? Hur ofta hånar och skrattar vi inte åt människor som tror på exempelvis så kallade övernaturliga fenomen? ”Det finns inga bevis, det är bara hjärnan som spelat dig ett spratt” kan vi säga till någon som påstår sig ha sett ett spöke. Men har vi tillräckliga motbevis? Borde vi inte åtminstone vara så ödmjuka att vi vågar ställa oss frågan hur mycket av dagens ”sanningar” som är morgondagens lögner?

Du vet väl om att jag har skrivit en poesibok? ”Ärligt talat” innehåller 42 färgfoton och ca 66 dikter (beroende på hur en räknar!) och kostar 250 kr (eventuell frakt tillkommer)! Maila mig gärna på angela.of.music@gmail.com för mer information. Jag finns även på Facebook, du hittar min offentliga sida genom att söka på Angela eller @angelaartistofficial.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s