Varför kan folk ligga runt men inte (be)röra varandra?

Jag träffade ett tag en kille som var rädd för att bli tillsammans med någon. Han hade träffat flera tjejer som han dejtat, legat med och så vidare men det hade alltid tagit slut innan de officiellt blivit ett par. När han druckit blev han rätt närgången fysiskt och ville kyssas vilket jag inte kände mig bekväm med. Annars hade han dock svårt med allmän beröring, jag kände att han inte förstod mig och drog sig undan när jag exempelvis ville röra honom i ansiktet och han ville inte hålla hand. Jag tycker att detta fenomen är intressant. Folk kan hångla runt, vara nakna tillsammans och ligga med varandra. Men de klarar inte av kärleksfulla och tillgivna fysiska yttringar.

Jag har många gånger blivit upprörd när jag pratat med folk eller läst artiklar som säger saker i stil med ”En partner kan inte ge dig något du inte kan ge dig själv”, ”Varför vill du ha en partner, på vilket sätt är det så speciellt?”, ”Älska dig själv innan du kan älska någon annan” och inte minst ”Sexualitet är ett fysiskt behov”. Men att låta någon annan älska en är ett sätt att älska sig själv, att tillåta sig ta emot någon annans kärlek och att tillåta sig att ge kärlek. Sexualitet är inte bara ett fysiskt behov, det är ett behov av att uttrycka hela sig själv och sin personlighet, ge och ta emot närhet, känna tillhörighet till andra och till det att vara människa. Sexualiteten kan i olika sammanhang uttrycka makt, underkastelse, tillgivenhet, förakt för sig själv och andra, nyfikenhet, kreativitet, humor, lekfullhet, den kan vara ett sätt att känna att en är som alla andra eller ett sätt att sticka ut ur mängden. Sexualiteten kan vara ett sätt att uttrycka acceptans och uppskattning inför sin egen eller andras kroppar.

I Youtubeklippet ”Dating Is Dead […]”, publicerat den 20 mars 2017 på Tedx Talks, pratar Kevin Carr om hur dating har förändrats och fungerar idag. Han säger att Harvard University genomfört en studie som visar att det allra viktigaste för ett långt liv är meningsfullt umgänge. Människan är ett flockdjur. Vårt nervsystem larmar ”fara” när vi är isolerade och vi mår bra när vi är i meningsfulla relationer. Men ändå är samhällsidealet att vi ska vara självständiga och starka ensamma. Det är synd att vi inte kan inse och acceptera hur beroende vi är av varandra. Vi lämnar inte djuren ensamma men vi lämnar människor ensamma. Och vi lämnar oss själva ensamma när vi aldrig vågar närma oss andra både fysiskt och psykiskt.

Du vet väl om att jag har skrivit en poesibok? ”Ärligt talat” innehåller 42 färgfoton och ca 66 dikter (beroende på hur en räknar!) och kostar 250 kr (eventuell frakt tillkommer)! Maila mig gärna på angela.of.music@gmail.com för mer information. Jag finns även på Facebook, du hittar min offentliga sida genom att söka på Angela eller @angelaartistofficial.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s